Tidsmaskinen
I dagens tidsmaskin ska jag bege mig tillbaks till tredje klass och en friskrivningslektion.
Jag tyckte om friskrivning, kanske just för att det var friskrivning och man fick skriva vilka berättelser som helst,.
Min favorit var att skriva om Bert, ja han Berts dagbok Bert, och hittade på nya äventyr med honom.
Jag kom väl upp i ett femtontal olika äventyr och höll just på att skriva om ett tandläkarbesök som jag visste skule bli min bästa historia, när min lärare, inga namn nämnda, kom och sa att jag inte fick skriva om Bert längre.
När jag frågade varför sa hon att jag var tvungen att komma på en ny figur, eftersom jag skrivit så mycket om Bert.
Så klart blev jag ledsen men med min fantasiska fantasi kom på genidraget att låta historien handla en pojke som hette Sune istället.
Men när hon såg det så suddade hon ut hela min historia med mitt eget radergummi (hon kallade suddgummit så, det tog två år innan jag fattade att det var samma sak), med förklaringen att hon var trött på att läsa om Sune hit och Bert dit.
Så om jag fick chansen att åka tillbaks i tiden så skulle det bli till det ögonblick när hon tar radergummit i handen och just ska börja sudda, och det skulle låta ungefär såhär:
- Hallå där, varför suddar du ut den unge mannens berättelse?,skulle jag säga
- För att han skriver alltid om samma figurer, och jag tycker det är fel, skulle hon svara
- Men om jag ser rätt så har han suddat ut namnet Bert och bytt ut det till Sune, dom är ju inte samma person
- Jo men nästan
-Nej det är dom inte, och är det så farligt då, om man skriver om samma figurer, det finns det många som gör ( jag hade såklart läst på innan jag åkte och hade kunnat rabbla upp en rad författare här)
- Ja det har du rätt i, skulle hon svara och lägga ner radergummit och be om ursäkt.
Så ha det gått till om jag fick åka tillbaka.
Jag fick iofs lite hämnd redan då när jag började skriva historier om HuBert istället.
Sensmoralen i detta är:
Bert och Sune är inte samma sak
Det är ok att låna fiktiva personer och skriva om dom
Friskrivning betyder FRIskrivning
Jag tyckte om friskrivning, kanske just för att det var friskrivning och man fick skriva vilka berättelser som helst,.
Min favorit var att skriva om Bert, ja han Berts dagbok Bert, och hittade på nya äventyr med honom.
Jag kom väl upp i ett femtontal olika äventyr och höll just på att skriva om ett tandläkarbesök som jag visste skule bli min bästa historia, när min lärare, inga namn nämnda, kom och sa att jag inte fick skriva om Bert längre.
När jag frågade varför sa hon att jag var tvungen att komma på en ny figur, eftersom jag skrivit så mycket om Bert.
Så klart blev jag ledsen men med min fantasiska fantasi kom på genidraget att låta historien handla en pojke som hette Sune istället.
Men när hon såg det så suddade hon ut hela min historia med mitt eget radergummi (hon kallade suddgummit så, det tog två år innan jag fattade att det var samma sak), med förklaringen att hon var trött på att läsa om Sune hit och Bert dit.
Så om jag fick chansen att åka tillbaks i tiden så skulle det bli till det ögonblick när hon tar radergummit i handen och just ska börja sudda, och det skulle låta ungefär såhär:
- Hallå där, varför suddar du ut den unge mannens berättelse?,skulle jag säga
- För att han skriver alltid om samma figurer, och jag tycker det är fel, skulle hon svara
- Men om jag ser rätt så har han suddat ut namnet Bert och bytt ut det till Sune, dom är ju inte samma person
- Jo men nästan
-Nej det är dom inte, och är det så farligt då, om man skriver om samma figurer, det finns det många som gör ( jag hade såklart läst på innan jag åkte och hade kunnat rabbla upp en rad författare här)
- Ja det har du rätt i, skulle hon svara och lägga ner radergummit och be om ursäkt.
Så ha det gått till om jag fick åka tillbaka.
Jag fick iofs lite hämnd redan då när jag började skriva historier om HuBert istället.
Sensmoralen i detta är:
Bert och Sune är inte samma sak
Det är ok att låna fiktiva personer och skriva om dom
Friskrivning betyder FRIskrivning
